18 december 2016

Absent Friend / Sverige 1965

Från den allra första början var Eurovision Song Contest en ganska enkel tävling med rätt så få regler. Först när länderna inte längre gjorde som de skulle fick man hitta på bestämmelser som kunde hålla programmet rättvist och bra. Så hade man med tiden infört tidsbegränsning för bidragen och man hade hunnit både förbjuda och återinföra bruket av bakgrundssångare.

Däremot trodde man i det längsta att alla länder skulle ha förstånd att sjunga på sina egna språk, men även där bedrog man sig. Västtyskland hade sjungit en liten refräng på franska i Cannes 1961 och två år senare hade Österrike låtit sin internationella artist Carmela Corren sjunga halva sin låt på engelska.

Österrikes tilltag hade väckt en hel del irritation och till de argaste hörde Sveriges Radios delegation. Kanske då inte så klädsamt när just Sverige blev första land att sjunga hela sitt bidrag på ett annat språk än det egna.

Sveriges Radio hade tvingats stå över finalen i Köpenhamn 1964 till följd av en långvarig strejk som förbjöd de svenska artisterna att uppträda i radio och tv. Nu hade man provat en ny formula där så stort fokus som möjligt skulle läggas på de tävlande melodierna som samtliga sjöngs av samma artist.

Operasångaren Ingvar Wixell hade slagit igenom som Papageno i Trollflöjten och var anställd på Kungliga Teatern i Stockholm. Hans seriösa framtoning bidrog säkert till att det mest seriösa av de sex bidragen avgick med segern: "Annorstädes vals" var komponerad av Dag Wirén och hade fått vackra ord av poeten Alf Henriksson.

Det berömda folket i de berömda stugorna välte inte direkt av förtjusning över det finkulturella och vinnaren är den som sålt minst av alla svenska bidrag som släppts på skiva. En del av fiaskot kan skyllas på problem med såväl skivpressning som distribution men "Annorstädes vals" slog aldrig några djupa rötter i folksjälen.

I Neapel hade även Danmark satsat på ett seriöst stycke framfört av en operaröst. Kanske tyckte den svenska delegationen att man behövde något extra för att stå ut i konkurrensen? Alf Henriksson hade skrivit en engelsk text, varför inte använda den? Det var ju inte uttryckligen förbjudet. Det skulle det snart bli - året efter tillkom en regel att samtliga deltagare skulle sjunga på språk som var officiella i det land de representerade.

Inte hjälpte engelskan alls. Sverige fick tre poäng från Finland och tre från Danmark, vars jurygrupper rimligen hade kunnat uppskatta även originaltexten efter förtjänst, och sedan tog poängskörden slut. Åtminstone hade orkestern på plats - som så öppet visat sin avsky för Luxemburgs poppiga vinnarlåt - tydligt uppskattat Sveriges och Danmarks seriösa bidrag genom att applådera efter repetitionerna.

Ingvar Wixell visade sig ha den finaste delen av sin karriär framför sig. 1967 sjöng han i San Francisco och engagerades av Deutsche Oper i Berlin där han skulle bli kvar i trettio år. 2011 avled Ingvar Wixell, 80 år gammal.



Ingvar Wixell / Absent Friend (Sverige 1965)
10:e plats av 18 bidrag i Neapel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar