23 juli 2016

Gleðibankinn / Island 1986

Det var tuffa tider för isländska RÚV som trots att de varit aktiva och fullvärdiga medlemmar av den europeiska radiounionen EBU ända sedan 1956 i många år helt enkelt låg för långt bort från kontinenten för att kunna delta i direktsända samarbeten. Gamla tiders länkstationer räckte inte till och tv-signalerna ramlade ner i havet långt innan de nådde Island. Först när man började sända via satellit i mitten av 1980-talet kunde Island delta i utbyten som krävde direktsändning.

Island anordnade faktiskt sin första nationella final redan 1981 utan att skicka vinnaren till finalen i Dublin. Fem år senare gav man sig ut i den internationella hetluften på riktigt och passande nog vann samma artist som vunnit 1981 på nytt.

Pálmi Gunnarsson hade varit en framgångsrik musiker redan i många år men efter segern verkar man ha tyckt att det vinnande paketet var lite tunt. Man arrangerade om låten, tog bort en töntig och onödig eurovisionsreferens i texten och gav Pálmi lite sällskap på scenen. Man kallade in Helga Möller och Eiríkur Hauksson och bildade trion ICY.

Den nya versionen av låten väckte en viss entusiasm, inte minst bland nordiska tyckare, och vid finalen i Bergen hade islänningarna hunnit skruva upp sina förväntningar rejält. Nu skulle det skrälla till på första försöket!

Skrällen bestod dessvärre av att de allra flesta jurygrupperna ignorerade den isländska poplåten helt - inte minst de nordiska. Endast Sverige gav två poäng medan de andra satte noll. Den högsta poängen - en sexa - kom från Spanien. Island skakade snart av sig den värsta besvikelsen och blev med åren en populär deltagare som ofta tippas högt på förhand men sällan lever upp till förväntningarna.

Av medlemmarna i ICY skulle Eiríkur Hauksson dyka upp på nytt - 1991 och 2007 - medan såväl Pálmi som Helga ställt upp flera gånger i de nationella finalerna utan att vinna.



ICY / Gleðibankinn (Island 1986)
16:e plats av 20 bidrag i Bergen

1 kommentar:

  1. Aha, aldrig vetat att detta var orsaken till att Island dröjde så länge att komma med. Jag älskar den här! 80-talet personifierat, och deras charm och sångglädje smittar verkligen av sig! Introt, versen och bryggan sitter som en smäck. Minns också hur fascinerad jag var av den då tekniskt avancerade förhandsvideon. Så här i efterhand kan jag dock känna att det kunde jobbats liiite mer på refrängen. Framför allt den första blir lite splittrad när den körs i tre genrer, först tillbakalutad (bokstavligen), sen syntpop, och till sist en fartig mer traditionell schlagerrefräng. Och tyvärr röstade inte juryn så gärna på nykomlingar då, utan hellre på det trygga invanda. Detta kan också bidragit till den låga poängen.

    SvaraRadera